Järnvägsdagen: 2030 – Vad väntar vi på?

Tillsammans. Det ordet hördes många gånger under Järnvägsdagen den 24 november. Temat för dagen var 2030 – vad väntar vi på? Efter att ha hört talarna så kan vi konstatera att vi kan lösa det mesta tillsammans, med vilja, samarbete och teknik.

Det här var den åttonde Järnvägsdagen och i år hade vi över 200 deltagare och inbjudna gäster som bidrog med inspiration och diskussion om branschens och järnvägens framtida möjligheter.

Dagen öppnades av representanter från arrangörsföreningarnas styrelser, Christian Schmidt, affärsområdeschef spårfordon Atkins och styrelseledamot Swedtrain, och Ted Söderholm, vd Green Cargo och ordförande Tågföretagen. Vi har ett par tuffa år bakom oss men under dagen kom många exempel på hur teknik och innovationer är en viktig del av lösningen framåt.

Till följd av pågående regeringsbildning – den så kallade ”superonsdagen” – blev det några sista-minuten-ändringar i programmet. Inledningsanförandet av infrastrukturminister Thomas Eneroth uteblev och ersattes av gruppdiskussioner om vad vi kan göra redan i morgon för att bidra till den helt nödvändiga omställning vi som samhälle står inför.

Hur ser slutkunden på branschen?

Dagens första presentationer utgick från slutkundsperspektivet. Mathias Krümmel, vd PostNord, kickade igång med att berätta om PostNords mål för 2030, då ska PostNord vara fossilfria. Men det är inget de klarar på egen hand. De har kört på järnväg sedan 1863 och är redo att flytta över mer av sina försändelser till järnvägen. Vad gör ni för att hjälpa era kunder och hur skapar ni plats för mer gods på järnvägen? Det är två viktiga frågor som Mathias Krümmel vill ha svar på. PostNord är redo för omställningen, men är transportsektorn redo att ”kvala upp ärmarna” för att tillsammans med PostNord öka mängden gods på den svenska järnvägen?

När det gäller persontransporter har IKEA Älmhult länge varit en engagerad kravställare. Pernilla Jonsson, vd IKEA Älmhult, berättar att tillsammans är deras viktigaste värdeord. Det betyder att de vill att medarbetarna ska mötas på kontoret, det är i dialog som idéer byggs. Ikeas idé handlar också om att man åker till kontoret tillsammans, det fokuset har gjort att de har ställt krav på de tåg som trafikerar den vanligaste pendelsträckan Malmö-Älmhult. De bjöd in aktörer lokalt och diskuterade. IKEA har nu en önskelista för både kort och lång sikt när det gäller det kollektiva resandet. Hittills har de fått tåget att gå lite fortare genom att uppehållet i Hässleholm har blivit ungefär sex minuter kortare. Samtidigt lyfte hon önskemål till branschen som fler sittplatser och inte minst wifi på alla tåg.

I diskussionen som följde deltog också Anna Höjer, vd Transdev, och Kristina Nyqvist, vd Siemens Mobility. Anna Höjer betonade värdet av att hela branschen behöver jobba tillsammans. Kristina Nyqvist vill också att branschen ska synliggöra digitaliseringen och de smarta tekniska lösningarna, visa hur tekniken fungerar. För om inte kollektivtrafiken plockar upp den kommer pendlarna aldrig att få veta vad som finns. Tekniken är också något vi behöver hjälpas åt att gemensamt föra ut.

Branschen måste vara modigare

Wow-faktorn för järnvägen är medarbetarnas hjälteskap att lösa olika komponenter. Det var tech-investeraren och framtidsspanaren Aurore Belfrages iakttagelse. Vi måste vara modigare eftersom hållbarhetstransformationen kostar nu, men kommer vartefter. Tekniken blir en möjliggörare i den stora transformation som nu pågår. Men det krävs att vi på riktigt är rädda och känner allvaret. När vi blir rädda uppstår ett helt annat driv i klimatfrågan och vi blir mer angelägna om att engagera oss i klimatomställningen, och aktivt börjar göra saker som att flytta över transporter till järnväg.

När Magnus Frodigh, VP och Head of Ericsson Research Ericsson, pratar om att i framtidens teknik handlar det om två parallella världar. Den digitala och den verkliga. Tåget finns i båda världarna, i en digital och en fysisk version. Det fysiska tåget samlar data till det digitala. Det digitala tåget kan bearbeta datan och använda den till simuleringar och lära sig mer om situationer som uppkommer som gör att det fysiska tåget kan reagera bättre i de situationer det hamnar i. Konsekvensen av detta är att uppkopplingen kommer att kräva robusthet och säkerheten blir än viktigare. För att få ett tillförlitligt system måste alla aktörer samverka för att motverka cyberattacker. Magnus passade även på att spana framåt, mot 6G och andra kommande tekniker.

I politikerpanelen var alla åtta riksdagspartier representerade. Utvecklingen i Norrland engagerar, liksom frågor som gods på järnväg, snabbare processer, nya stambanor och samverkan. I frågan om finansiering av infrastruktur så öppnade närapå alla trafikpolitiker tydligt upp för alternativa finansieringslösningar. För att effektivisera stora projekt behöver man kunna göra projekten snabbare och där man kan behöva se över miljöbalken samt tillstånd från Länsstyrelsen. Här behöver man dock ta hänsyn till den balans som krävs för att balansera miljö och biologisk mångfald samt nyttan med att öka takten för att nå klimatmålen.

Stora planer på infrastrukturprojekt

Trafikverket kan styra tuffare för att bli än mer effektivare och kostnadseffektivare. Det hävdar Ali Sadeghi som är programdirektör Nya stambanor Trafikverket. Det finns delar där man både skulle kunna få snabbare byggtakt och lägre kostnader om man gör ett omtag. Frågan om landbroar återkommer ständigt och Ali Sadhegis svar är att konceptet kan användas på vissa delar. Men att göra omtag på helheten tar för lång tid. Idag finns flera forum än Trafikverket och branschen samtalar men det går för trögt från ord till handling. Vi måste göra annorlunda för att förändra beteenden och få till en kulturförändring, som att våga testa och våga misslyckas.

Öresund är en flaskhals på sikt och investeringar behöver göras. Det konstaterade Katrin Stjernfeldt Jammeh, ordförande i kommunstyrelsen i Malmö. Flödesberäkningar genom Sverige och Danmark behöver göras och beräkningarna behöver ta höjd för framtida trafik som kommer när Fehmarn Bält öppnar.

Projektet Oslo – Stockholm 2.55 har kommit långt och har flera insikter att dela med sig av. Jonas Karlsson, vd Oslo-Stockholm 2.55, berättar om att för dem har det varit framgångsrikt att inte bara ställa krav utan också komma med lösningar. De blev då en mer intressant samtalspart. Det är också viktigt att vara trovärdig och inte frestas att skönmåla fakta. Det finns flera olika finansieringsmodeller av ett sådant här stort projekt, men det Jonas Karlsson trycker på är att eftersom det inte finns någon intäktssida, likt när ett byggbolag bygger ett bostadshus som sen ska säljas eller hyras ut, i infrastrukturprojekt driver det inte på farten i projekten. Utan en försening av ett projekt blir en besparing på det årets budget, ett slags omvänt ekonomiskt incitament. Ett sådant system vill vi inte ha och det är något vi behöver arbeta för att komma ifrån.

Avslutningsvis tackade Christian Schmidt​, Affärsområdeschef Spårfordon Atkins ​och styrelseledamot Swedtrain, samt Ted Söderholm, vd Green Cargo och ordförande Tågföretagen alla deltagare, talare och inte minst vår moderator Jakob Lagercrantz för en dag fylld av inspiration, diskussioner och nätverkande. De avslutade med att summera några av sina viktigaste takeaways från dagen. Christian bjöd även in till den kommande mötesplatsen för järnväg Train & Rail och det tåg till Innotrans som Swedtrain och Snälltåget arrangerar nästa år.

Järnvägsdagen arrangeras av Swedtrain och Tågföretagen.

Foto: Gabriel Modéus/Swedtrain